|
|
|
|
       |
Simeon den gamle
Artikel,
Måndag 1 februari, 2010, kl
22:18
 I år den 2 februari firar vi i vår syrisk-ortodoxa kyrka S:t Simeon den Gamles högtid.
S:t Simeon den Gamle var en av de 72 översättare som fick i uppdrag av Baltimos att översätta Toran till grekiska. Denna översättning kom att kallas Septuaginta (grek. sjuttio) efter antalet översättare. Enligt traditionen så tvivlade S:t Simeon den Gamle på en vers i Jesaja, ”Se, en jungfru skall bli havande” (Jes 7:14) och ville ändra denna vers till ”en flicka skall bli havande” vid översättningen. Då uppenbarade den Helige Anden för honom att han inte skulle se döden förrän han fick se just denna jungfrus barn.
Mycket riktigt, så blev S:t Simeon den Gamle vid Kristi födsel ledd av den Helige Ande till templet där han fick se Frälsaren och bära honom i sin famn. Genast började han prisa Gud. Efter att S:t Simeon den Gamle hade fått se Kristus fick han gå vidare till evigheten, för att han nu hade fått se världens Frälsare. S:t Simeon den Gamle blev över 300 år gammal trots att människan inte blev så gammal. Just för att han tvivlade på Herrens ord. Han kallas för S:t Simeon den Gamle för hans höga ålder och för den visdomen man ansåg att han hade (källa: Tafsir kitab al Moqadas, el’ab Yakoub Tadros Malaty, fri översättning: Förklaring av den heliga Bibeln, fader Yakoub Tadros Malaty).
Här läser du om S:t Simeon den Gamle i Lukasevangeliet:
När åtta dagar hade gått och barnet skulle omskäras, fick han namnet Jesus, det namn som ängeln hade gett honom innan han blev avlad i sin mors liv.
När tiden för deras rening var förbi, den som var föreskriven i Mose lag, förde de honom upp till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren, som det var befallt i Herrens lag: ”Varje förstfödd son som öppnar moderlivet skall räknas som helgad åt Herren.” De skulle även offra ett par turturduvor eller två unga duvor, enligt Herrens lag.
På den tiden fanns i Jerusalem en man som hette Simeon. Han var rättfärdig och gudfruktig och väntade på Israels tröst, och den helige Ande var över honom.
Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han inte skulle se döden, förrän han hade sett Herrens Smorde. Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna bar in barnet Jesus för att göra med honom som det var sed enligt lagen, tog han honom i sina armar och prisade Gud och sade: "Herre, nu låter du din tjänare sluta sina dagar i frid, så som du har lovat. Ty mina ögon har sett din frälsning, som du har berett att skådas av alla folk, ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna och en härlighet för ditt folk Israel."
Hans far och mor förundrade sig över det som sades om honom. Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: "Se, denne är satt till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken som blir motsagt. Ja, också genom din själ skall det gå ett svärd. Så skall det bli uppenbarat vad många människor tänker i sina hjärtan." (Luk 2:21-35)
Skribent: Religionsutskottet
Texten har lästs 227 gånger.
|
|
Skicka in
Har du en egen artikel, bokrecension, boktips, nyhet mm som du vill ska publiceras på hemsidan. Skicka då in den till: |
|
|
| © Copyright Ungdoms
Initiativet 2004-2008. All rights reserved. |
|